Jag hade ont i tre veckor i den där sura rumpan. Faktiskt så ont att jag sköt upp återbesöket en vecka av ren rädsla. Igår var jag dock där igen. Muskeln hade tydligen "vaknat", det är därför den värker så djävulskt. Therese gav mig en superbehandling, med både hårdhänt massage, akupressur, ett 40 tal akupunkturstick som fick mitt ben att hoppa av smärta och kramp. Jag fick också laserbehandling för att energinivåerna i muskelcellerna skulle aktiveras.
Vad ont jag hade när jag reste mig från britsen, och vad ont jag hade när jag gick den dryga halvmilen hem i snömodd. Tårarna rann och jag var tvungen att pausa i Fruängen. Väl hemma var jag ändå tvungen att städa, dammsuga och ta hand om barnen, men på kvällen låg jag i soffan. Kunde inte koncentrera mig på något annat än den ömsom molande, ömsom huggande och ömsom stickandes värken. Bilden ovan visar lite hur det strålar ner i benet.
Jag var ju tvungen att googla för att förstå vad "en sur rumpmuskel" är. Det visade sig vara "ett spänt muskelfäste som är överansträngt eller att vissa fibrer i muskeln har blivit överansträngda och hamnat i ett kramptillstånd. När muskeln är i kramp förhindrar det blodcirkulation vilket ger mindre syre, muskeln fungerar inte optimalt och miljön i muskeln blir sur. När miljön är sur i en muskel signalerar det till kroppen om inflammation, även fast där inte föreligger någon inflammation, och därför kan det även göra ont på dessa ställen." Min rumpa krampar alltså. Enligt naprapaten beror det på att jag "står snett med höften" och ofta sitter med benen i kors. samt att jag är alldeles för otränad och svag.
Idag känns det dock bättre. Idag gör det bara ont.
Idag ska jag möblera om i Olivers rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.