Jag har satt upp ett nytt mål för mig själv. Det kan tyckas vara banalt, men efter ungefär två veckors funderingar och analyser av mina dagar har jag nog kommit fram till att det är morgnarna som är min depressionsitmattnings utmaning. Det är då jag är passiv och bara "skiter i allt". Jag bryr mig verkligen inte om nå´t. Sen inser jag att jag måste bry mig och då blir det kaos. Inte så farligt kaos för jag har någon slags rutin på morgonkaoset som gör att det funkar hyfsat, men våra mornar skulle t.o.m. kunna vara rätt mysiga om jag inte var så jävla seg, less och apatisk.
Jag kliver upp när klockan ringer.
Det sket sig redan i morse men det finns många dagar kvar att öva på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.