Nu mår jag riktigt dåligt igen. Det har varit lite mycket "livet och familjen" ett tag. Saker som vi inte styr över... sjukdomar, dödsfall och en liten nyopererad dotter... och så lite lov och semestrar på det.
Mina rutiner är rubbade... eller ärligt talat de finns inte alls. Jag hittar inte tiden för Mig. Det har funkat till nu, men igår sa kroppen stopp. Eller den skrek... högt! Musklerna lyder mig inte. Huvudet följer inte med. Jag är irriterad. Jag vill inte äta. Jag sover uselt. Jag har ont. Värken kan jag stå ut med, men inte den otroliga tröttheten.
Oron försöker ta makten över mig. Jag intalar mig att det bara är ett bakslag. Jag har haft det tufft. Jag får må så här just nu. Jag kommer tillbaka bara jag bromsar. Ger mig tid, äter, BKar, sover och mediterar. Rutiner, rutiner, rutiner.
Styrkan finns i kroppen.
Jag backar undan ett tag nu. Kryper in i mig själv. Laddar batterierna och återkommer när jag orkar... förhoppningsvis ytterligare lite starkare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.