Sidor

onsdag 11 maj 2011

Begränsningar

Igår var allt skit.
Jag skulle skapa ett coping-program för 4 veckor på KBT-kursen,
alltså... jag skulle sätta upp mål för de närmaste 4 veckorna.
Mål som för mig mot mitt nya ostressade jag.
Det gick åt helvete.
Framförallt för att jag och kuratorn inte kan kommunicera.
Jag var skitledsen igår.
Ältade med Johan i ett par timmar.
Sen mailade jag sjukgymnasten.

Idag fick jag komma dit.
Jag slapp träna.
Jag fick hjälp med struktur och mål.
Hon samlade ihop mina bollar och la dem i en skål.
Nyckelordet är

Begränsningar

Jag kan berätta mer om det en annan gång. Jag begränsar mig nu. :-)

Lättad valde jag att inte träna utan cykla hem, äta middag med mamma och barnen och sedan... ta tunnelbanan till stan med Mia. Vi var på jogginstruktion med Friskis och Svettig och Vårdguiden. Vilken grej!

Vi joggade/gick och intervalltränade oss bort efter hornstullsstrand, Reimersholme och runt Långholmen. Det var så positiv stämning, och jag fick en massa tips. Jag (som har svårt att begränsa mig) hann dessutom sno åt mig en stavgångskurs.

Jag sprang inte som en galning, jag joggade. Jag kämpade för att vara dålig, eller åtminstone inte bäst. Jag sprang inte max i backintervallerna trots att ledarna sa så, jag höll igen på hemvägen trots att en annan tjej utmanade mig. Jag njöt i stället, fokuserade på miljön och kroppen. Det kändes bra.

Det var dessutom en av de finaste kvällarna jag har upplevt, mycket folk i rörelse och så doftade hela Långholmen hägg. Jag bör med mig det här som en av de där små stunderna i livet då allt bara är bra, då man är nöjd. En av de där stunderna som man vill minnas länge.

1 kommentar:

  1. Hur funkar det där coping-programmet?
    Du kommer fixa det! :-) Det tar bara lite tid att lära sig att tänka och agera på ett annat sätt än du har vant dig vid. Och ofta ser man först varken andra alternativa sätt att vara och göra på, och när man sen gör det kan de nya sätten till en början kännas både konstiga, ologiska och väldigt obekväma. Ge det tid. Ta små steg. :-)
    Och detta skriver jag ur ett "mitt i smeten"-perspektiv. ;-)
    KRAM!! Du jobbar på jättebra!! :-)

    SvaraRadera

Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.