En annan sak blev väldigt tydlig för mig, hur liten JAG är. Jag är bara i relation till andra. Utan andra är jag ingenting. Jag är en del av något större, ett vi. Familjen, arbetslaget, vännerna... så är det för alla jag. Tänk om jag skulle sitta på en stubbe i skogen hela livet, vem skulle jag vara då. Knappast någon. Ingen skulle ju veta om mig.
Och då slog det mig... vilken tur att JAG är en del av ett så bra VI, både på jobbet och hemma.

Vilken fin skylt! :)
SvaraRaderaOch vadå? Är jag ingen utan någon annan? Hm...det tvivlar jag på.;)
JAg tänker mer att jag alltid är en den av ett team liksom... att mitt sätt, mitt agerande är en del av lagets/gruppens. Jag är ju olika i olika grupper.
SvaraRaderaOch gruppen är aldrig starkare än den svagaste länken.;)
SvaraRadera