Sidor

torsdag 3 februari 2011

Kära kaffe...

Jag är beroende av dig.
Du är min vila.
Kaffe är mitt enda sätt att koppla av.

Jag har länge förnekat att jag är en slav,
en slav under fikastundernas lugn.

Jag vill inte,
men jag gör slut nu.
Det är med stor sorg vill jag lova.



Jag var nämligen hos en sjukgymnast igår, en tuff och hård sjukgymnast. Hon föreläste länge om koffeinets halveringstid, hon pressade mig att erkänna att jag är beroende, och hon ritade kurvor på hur kaffe hindrar trötthetssignalerna att nå hjärnan. Jag tvingades att lova att inte dricka kaffe sent.

Jag lovade när jag trodde att jag skulle skippa koppen vid nio-tio-tiden, men sjukgymnasten var hård. Hon sa inget kaffe efter klockan två på dagen!
Jag skrek rätt ut.
Sedan kom vi överens om fyra.

Kära kaffe, jag saknar dig!

2 kommentarer:

  1. Stackare! Det måste vara tungt att försöka hålla detta. Det är lite som när jag ska försöka hålla mig från cola light (mitt koffeinintag) fast 100 gr värre. Hoppas nu att det hjälper och det blir lättare att somna när väl den värsta abstinensen lagt sig.

    SvaraRadera
  2. Oj, redan klockan 2! Det var tidigt! Jag drack mycket kaffe tidigare och även precis innan läggdags. Det var aldrig några problem. Men nu har något förändrats. Jag kan inte somna lika lätt längre. Så jag har bytt ut sista koppen mot te. Finns så många goda sorter. Och det funakr bättre. Suget efter kaffe har avtagit. det kommer ditt också att göra. Så kör hårt! Det klarar du!

    SvaraRadera

Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.