Prestationsprinsessan i mig orkade inte stå emot allas förväntningar. Jag har pressat mig själv alldeles för tok för långt. Jag var helt och fullständigt slut efter påsklovet och resan till Karlstad. Jag borde ha stängt in mig i min kokong, fokuserat på andning och återhämntning.
Jag kunde inte det. Istället ställde jag mig själv åt sidan och gjorde vad som förväntades av mig. Svalde, bet ihop, stängde av... kröp in i fasaden. Tågresan till Karlstad var underbar, men jag borde inte ha åkt. Jag skulle ha lyssnat på min kropp. Jag fixade besöket, begravningen och hemresan. Höll migränen i schack med regelbundna värktablettscocktails, log och var trevlig. Fasaden är robust.
I lördags brast allt dock. Jag blev onödigt arg på Frida när vi var på klädbytardagen. Visst, vi har våra kamper men jag borde ju vara den mogna av oss två. Sen sov jag som sagt, och jag har inte riktigt vaknat än. Migränen tar död på mig. Hela kroppen smärtar. Värken i benen är akut. 8 alvedon och tre ipren om dagen får man äta, det hjälper inte. Voltarenen kunde lika gärna vara ett gelehallon. Inte ens de superstarka knock-out-pillrerna hade effekt. Jag har inte sovit på flera nätter för att huvudet dunkar. Läget är akut.
Jag drar hårt i nödbromsen nu. Stänger ner Facebook, andras bloggar och mobilen. Schemalägger mina dagar. Prioriterar BK, meditation och de urtrista promenaderna. Vi har bokat helgen för ledighet och vårröjning. Vinterkläderna ska bort. Lägenheten storstädas. Balkongen röjas. Jag ska få plats att må bra.
Jag träffade en ny sjukgymnast på Tavastkliniken idag. Vi pratade rutiner och sovschemat. Jag ursäktade mig med alla dessa eländen som kom i vägen, influensan, operationen och begravningen. Hon lät mig förstå att det var skitsnack och bortförklaringar. Hon sa åt mig att vara radikal och börja med sömnen. Strikt följa mitt sovschema. Inget flyttande av kvartar hit och dit, bara bums i säng klockan tio. Och tja... jag sa inte emot. Jag vågade inte.
Radikalt är nyckelordet.
Det blir strikta rutiner nu.
Strikta.
Allt annat får vänta.
Jag ska vara ego.
... hela den här veckan i alla fall.

Ta hand om dig! Själv gör jag nästan bara det som känns lustfyllt nu. Det gör gott. Men det tar tid att komma dit, speciellt med barn... Jag är glad att orange tog mig till dig! Och att du förstår att prioritera dig själv. :-)
SvaraRaderaJag borde göra som du. Kram!
SvaraRadera