StressRehab säger att vi ska ta det lugnt, sänka kraven och bara tänka på oss själva. Idag har jag tänkt på barnen. Vi tog med oss halva släkten, klev upp tidigt, packade matsäck, pulkor, stjärtlappar och hjälmar för att bege oss ut till Lida friluftsområde. Jag fick minst fem psykbryt och satte mig tvärdöd i bilen en halvtimme senare än planerat. Familjen var inte bästisar just då. Lite mutter och ett kräksstopp senare var vi framme.
Väl i Lida infann sig lugnet. Vi åkte pulka, umgicks och skrattade. När sockernivån sjönk och de sura minerna åter började anas drog vi oss undan. Tände en eld och fikade. Lite varm choklad med vispad grädde, rullmackor med ost och skinka, hembakade matmuffins och lite vila senare så var vi på topp igen. Nästan alla ville kasta sig ut i backen.
Jag mådde så bra! Jag älskar att vara ute.
Just så. Att vara ute.
Jag behöver inte göra så mycket är man bara i naturen så händer det alltid nå´t. Vi åkte inte bara pulka. Vi spanade in fåglar, följde kaninspår och undersökte en bäck också. Naturen! Det är nog min hobby.
... och fika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hissa eller dissa? Alla kommentarer är välkomna. Jag hoppas på hurrarop, peppande uppmuntran och sporrande inspirerande kommentarer men ni får skälla på mig om jag inte håller det jag lovat mig själv.